Bilder från koloniverksamhetens glansdagar på Eda lägergård under 1950-talet
Bilderna i utställningen är tagna av fotografer som arbetade för bildbyrån Uppsala Bild. Under femtiotalet gjordes under några somrar reportage för Uppsala Nya Tidning från sommarkolonin på Eda lägergård. De bilder som togs i samband med dessa reportage finns arkiverade hos Upplandsmuseet. Eda lägergårdsförening har fått tillåtelse att använda dessa bilder och fått ovärderlig hjälp av Upplands muséets fotograf Olle Norling som hjälp oss hitta och bearbetat bilderna så att de fått sådan kvalitet att vi kunna använda dem.
I utställningen finns 19 bilder från olika år under 50-talet med bildtexter som bygger på den information vi kunnat hitta i tidningsartiklar och i arkiv. Bilderna säger oss mycket om tidsandan och om hur det faktiskt såg ut på lägergården för drygt 60 år sedan. Mycket är sig förvånansvärt likt. Ytterligare uppförstoringar och inramningar är på gång. Varje rum i sovlängan kommer att få ett fotografi och vi håller även på att ta fram några bilder till huvudbyggnadens övervåning.
Uppsala skollovskolonier och kolonitiden på Eda lägergård
Eda lägergård köptes 1913 av föreningen Uppsala skollovs-kolonier. Samma sommar som köpekontraktet skrevs på togs den första barnkullen på 30 barn emot för en sju veckor lång sommarvistelse. 1932 beviljades föreningen ett större anslag från Uppsala kaféaktiebolag och två år senare uppfördes sovlängan. Året därpå byggdes även den inglasade matsalen. 1951 minskade föreningens statsanslag samtidigt som antalet ansökningar ökade. Vistelsetiden begränsades då till fyra veckor och två sommarkullar kunde därmed tas emot.
Mot mitten av 1960-talet avtog efterfrågan och bland annat Röda korset arrangerande under några år sommarläger för funktionsnedsatta barn och ungdomar på Eda. Underhållet tycks ha blivit alltmer eftersatt och vad vi kan utläsa från protokoll skapade skärpta myndighetskrav problem för verksamheten. Under ett par år arrangerades därför bara dagläger där barnen bussades ut från Uppsala varje morgon.
På 1970-talet föreslås att Uppsala kommun ska ta över föreningens koloniverksamhet. Frågan utreds och i ett dokument daterat 1975- 02 -11 skriver styrelsen att föreningen ” är villig att till Uppsala kommun överlämna sin tre kolonifastigheter (Eda i Uppsala kommun, Ryggen i Falu kommun, och Skedika i Östhammars kommun) och sina övriga tillgångar på villkor att kolonierna, så länge behov därav anses föreligga, användes för att bereda barn i skolåldern sommarvistelse vilket inte utgör hinder för att fastigheterna därjämte utnyttjas för andra kommunala ändamål( t ex för handikappade och pensionärer).”
1976 upphör så en drygt sextioårig ideellt driven verksamhet på Eda med barn och natur i fokus. Lägerverksamhet och uthyrningar av lägergården fortsätter under Uppsalaåren och 2003 tillfaller fastigheten, genom kommundelning, Knivsta kommun. Återigen lyfts byggnadernas bristande underhåll och därmed förenade höga kostnader och en försäljning blir plötsligt aktuell. Även denna gång räddas lägergården, men denna gång är det en förening – Eda lägergårdsförening – med fokus på barn och unga som träder in. Cirkeln känns sluten.
